| En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se. Uppdaterad 11 jan 2005 01:05 DEBATT:"Det finns fler högriskområden för turister"I den kunskapssyn som genomsyrar det moderna svenska utbildningsväsendetingår att eleverna ska få och ha sådana kunskaper att de kan förstå våra livsvillkor, omvärlden och miljön omkring oss. Geovetenskapen, som i ett brett perspektiv kan ses som olika aspekter på planeten jorden med processer i berg, jord, vatten och atmosfär har då en mycket viktig roll. Fler och fler svenskar åker utomlands. Hur många av dessa vet, och vem har ansvaret för att de inte vet, vilka geologiska betingelser de har på sina resmål? Kunskapen om att vissa områden i världen har hög risk för jordbävningar och vulkanism borde finnas hos envar. Genom massmedierna får man intryck av att den svåra tsunamikatastrof som nu inträffat är unik. Ja, den är unik genom det stora antalet omkomna, men inte som geologisk företeelse. För bara drygt hundra år sedan, 1883, drabbades närliggande områden av en tsunami som tog drygt 36 000 människoliv. Den gången orsakades tsunamin av ett vulkan- utbrott i vulkanen Krakatoa. Också andra geologiska processer såsom stora skred kan ge upphov till tsunamivågor. Exempel på detta finns bland annat kring Hawaiiöarna. Medelhavet har genom historien drabbats av många vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamikatastrofer. Messina på Sicilien drabbades 1908 av en tsunami som tog 100 000 liv. Historien om Vesuvius förödande utbrott, då till exempel Pompeiji och Herculeanum ödelades, är måhända känd av de flesta. Att regionen även i dag av geologer betraktas som ett geologiskt högriskområde verkar varken researrangörer eller turister förstå. Detta ska naturligtvis inte hindra människor att resa, men kunskapen om dessa fenomen skadar inte utan kan hjälpa i olika situationer. Det skall inte vara en överraskning att vi lever på en levande planet, där en mosaik av plattor, ett dussintal större, förflyttar sig mot eller från varandra. Detta orsakar jordbävningar och vulkanism. Medelhavet, inte minst de östra delarna i Grekland och Turkiet, liksom området utanför Sumatra och Java och hela den så kallade Eldringen runt om Stilla havet är aktivt. Geovetenskapen har en svag ställning inom både grundskola och gymnasium i Sverige, svagare än i de flesta jämförbara länder. Den begränsade mängd geovetenskap som ingår i grundskolan finns i ämnet geografi, som i sin tur ligger inom det samhälls- orienterande blocket. Detta betyder att de lärare som undervisar i den geovetenskap som möjligen finns, inte är naturvetare och normalt inte har tillräcklig kunskap. Svenska nationalkommittén för geologi, en av Kungliga Vetenskapsakademiens ämneskommittéer, driver som en av sina viktigaste frågor att försöka förbättra geovetenskapens ställning i det svenska skolsystemet och försöker få Skolverket att ta upp en dialog om detta. Det är hög tid att förbättra geovetenskapens ställning i det svenska utbildnings- systemet. Karin Eriksson Docent Naturforum i Garpeberg Lars Persson Doktor Sveriges geologiska undersökning, Uppsala, Vicepresident i IAEG (International Association for Engineering Geology and the Environment) Björn Öhlander Professor i tillämpad geologi, Luleå tekniska universitet. För Svenska nationalkommittén för geologi. © Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. | |